När en medarbetare får en låg eller utebliven löneökning räcker det inte med ett kort besked. Chefen behöver kunna visa hur bedömningen har gjorts, vilka faktorer som har påverkat utfallet och hur beskedet hänger ihop med lönekriterier, lönepolicy och kollektivavtal.
Besked om låg löneökning – så formulerar du dig
Lön & ersättning Medarbetaren förväntar sig mer. Du ska berätta att löneökningen blir låg eller uteblir. Då behöver du kunna skilja mellan prestation, lönestruktur och verksamhetens ekonomi och förklara vad som faktiskt har avgjort beslutet. Här är formuleringarna som hjälper dig genom lönesamtalet.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Det framhåller Johan Thesslin, biträdande förhandlingschef på Sveriges Farmaceuter. Han har lång erfarenhet av lönebildning som chef, HR-strateg, förhandlare och löneexpert och är medförfattare till boken ”Lön och motivation – chefens handbok för att belöna och utveckla medarbetare”.
Före samtalet behöver chefen veta varför löneökningen blir låg. Beror utfallet på medarbetarens prestation, personens nuvarande lön och lönestrukturen, verksamhetens ekonomi eller en kombination av flera faktorer? Om flera orsaker samverkar måste det vara tydligt vilken som väger tyngst.
– Motiveringen måste vara ärlig och möjlig att stå för. Chefen ska inte beskriva utfallet som en prestationsfråga om orsaken egentligen är lönestruktur eller ekonomi, säger Johan Thesslin.
Så förbereder du ett besked om låg löneökning
Om det låga utfallet beror på prestationen ska beskedet inte komma som en överraskning. Chefen behöver kunna hänvisa till mål, tidigare samtal, konkreta exempel och förväntningar som har kommunicerats under året. Det ska också framgå vilket stöd som har erbjudits.
Underlaget bör visa:
- hur prestationen har bedömts
- vilka mål och lönekriterier som har använts
- vilka konkreta resultat eller brister som påverkat bedömningen
- hur medarbetarens nuvarande lön förhåller sig till lönestrukturen
- hur beskedet hänger ihop med lönepolicy, kollektivavtal, ekonomiskt utrymme och verksamhetens löneprocess.
Underlaget måste vara så konkret att medarbetaren kan förstå vad bedömningen bygger på och har möjlighet att bemöta den.
Dela upp lönesamtalet i två delar
Johan Thesslin rekommenderar att samtalet delas upp i två delar. Börja med att diskutera medarbetarens prestation. Ge din bedömning, men låt också medarbetaren beskriva sin bild.
Chefen kan inleda så här:
”Jag vill att vi börjar med att prata om din prestation under det gångna året. Jag kommer att beskriva min bedömning, men vill också höra din bild. Sedan går vi över till lönen och vad som har påverkat utfallet.”
Chefen ser sällan allt som medarbetaren gör. Det kan finnas insatser, resultat eller förändrade omständigheter som behöver vägas in. Målet är inte att chef och medarbetare ska bli överens om allt, utan att bedömningen blir så välgrundad som möjligt.
Om medarbetaren för fram relevant information behöver chefen visa att den tas på allvar. Annars kan samtalet uppfattas som information om ett redan fattat beslut. Det är samtidigt chefen som ansvarar för bedömningen och företräder arbetsgivaren i samtalet.
I samtalets andra del lämnas lönebeskedet. Gör det tydligt och utan en lång, ursäktande upptakt:
”Min sammanfattande bedömning är att du har bidragit på det här sättet. Din nya lön blir X kronor. Jag vill också gå igenom vilket underlag jag har utgått från och hur din prestation, ditt nuvarande löneläge, vår lönestruktur och årets ekonomiska förutsättningar tillsammans har påverkat utfallet.”
– Den perfekta formuleringen kan inte kompensera för en dialog som saknats. Det är chefens ansvar, som företrädare för arbetsgivaren, att processen, underlaget och motiveringen håller ihop, säger Johan Thesslin.
Tre orsaker till låg löneökning – och vad du säger
En låg löneökning kan ha helt olika orsaker. Därför måste också chefens förklaring anpassas efter vad som faktiskt ligger bakom beslutet.
1. Om prestationen inte når förväntningarna:
Min bedömning är att din prestation inte fullt ut motsvarar de mål och förväntningar som gäller för rollen. Det handlar framför allt om de här delarna…”
Därefter behöver chefen beskriva konkreta exempel och koppla dem till uppdraget, målen och lönekriterierna. Bristerna ska gå att känna igen från tidigare samtal.
2. Om medarbetaren redan ligger högt i lön:
”Min bedömning är att du har gjort en god insats. Det begränsade utfallet handlar inte om att jag värderar din prestation lägre, utan om att din nuvarande lön redan ligger högt i förhållande till den lönestruktur vi har för rollen och liknande befattningar. Det gör att utrymmet för ytterligare löneökning inom nuvarande roll blir mindre.”
3. Om verksamhetens ekonomi begränsar löneutrymmet:
”Min bedömning är att du har gjort en god arbetsinsats. Det begränsade utfallet beror inte på en svag prestation, utan på verksamhetens ekonomiska förutsättningar och det löneutrymme som finns i årets översyn.”
Medarbetaren ska inte få intrycket att en bättre prestation automatiskt hade gett ett högre påslag om den verkliga begränsningen är verksamhetens ekonomi. På motsvarande sätt bör chefen inte gömma en otillräcklig prestation bakom ekonomiska argument.
När medarbetaren blir arg eller besviken
Många medarbetare går in i lönesamtalet med en egen bild av vad som är en rimlig löneökning. Enligt Johan Thesslin skapar löneökningstakten på nationell nivå ofta en förväntan, även om den inte säger vad den enskildes löneutveckling blir.
Ett litet eller uteblivet påslag kan uppfattas som ett starkt besked om hur arbetet värderas och vilka möjligheter som finns framåt. Det kan också påverka tilliten till chefen, löneprocessen och arbetsgivaren, särskilt om medarbetaren inte har fått tydliga signaler tidigare.
I det läget börjar många chefer förklara och försvara beslutet. Johan Thesslin anser att chefen först bör försöka förstå vad reaktionen gäller:
–Vad är det som gör att du reagerar? Är det hur jag har bedömt ditt arbete, själva lönen eller hur vi har kommit fram till beslutet?
Om medarbetaren blir arg:
”Jag hör att du är både arg och besviken. Hjälp mig att förstå vad som gör att du reagerar.”
Om medarbetaren tystnar:
”Jag märker att du blir tyst. Du behöver inte svara direkt, men jag vill gärna höra hur du tänker när du är redo.”
Om medarbetaren anser att beslutet är orättvist:
”Berätta vad du upplever som orättvist. Är det bedömningen av prestationen, löneutfallet eller hur processen har gått till?”
Om medarbetaren jämför sig med kollegor:
”Jag kan inte kommentera någon annans lön eller bedömning. Däremot ska jag kunna förklara hur jag har bedömt ditt arbete och vad som har påverkat din lön.”
När medarbetaren protesterar mot lönebeskedet
Chefen ska kunna stå för en genomtänkt bedömning även när medarbetaren blir besviken eller vill att beslutet ändras. Men att stå fast betyder inte att sluta lyssna.
Om medarbetaren berättar om resultat, utökat ansvar eller förändrade arbetsuppgifter som inte har vägts in behöver chefen undersöka om informationen påverkar bilden:
”Det här hade jag inte med i min bedömning. Jag behöver titta närmare på om det påverkar min bild och återkomma till dig.”
Om relevant information har saknats behöver arbetsgivaren vara beredd att pröva om underlaget eller slutsatsen ska rättas till.
– Annars blir ju samtalet ett spel för galleriet, säger Johan Thesslin.
Hur lönesamtalet går till beror på kollektivavtalet och den lokala löneprocessen. Enligt Johan Thesslin är samtalet inte automatiskt en förhandling om en viss summa. Medarbetaren ska däremot kunna beskriva sitt bidrag, ställa frågor och påtala fel.
Om bedömningen kommer som en överraskning, om kriterierna har varit otydliga eller om processen inte har följts kan det enligt honom finnas skäl för medarbetaren att ta fackligt stöd. Det är bra för chefen att känna till att den möjligheten ibland finns.
Avsluta utan att lova en framtida löneökning
Vanliga misstag i slutet av samtalet är att ge vaga råd, utlova en framtida löneökning eller säga att ni ska prata vidare utan att bestämma när.
Sammanfatta i stället bedömningen och beskedet, notera om någon uppgift ska undersökas och boka ett separat uppföljningsmöte:
”Vi har nu gått igenom min bedömning, lönebeskedet och dina synpunkter. Jag förstår att beskedet är svårt att ta emot. Själva lönesamtalet avslutas här, men vi bokar ett separat uppföljningsmöte där vi går igenom vad som behöver hända framåt och vilket stöd som behövs.”
Vid uppföljningen ska chef och medarbetare konkretisera vad som kan påverka den framtida löneutvecklingen. Det kan gälla resultat, arbetssätt, ansvar, samarbete eller andra delar av uppdraget. Bestäm vad som ska utvecklas, vilket stöd chefen ska ge och när nästa avstämning ska ske.
Chefen kan inte lova ett visst framtida löneutfall, men ska kunna förklara vad medarbetaren kan påverka genom sin prestation. Om medarbetaren redan ligger högt i lönestrukturen kan nästa steg vara en annan roll, mer kvalificerade uppdrag eller ett bredare ansvar. Om orsaken är verksamhetens ekonomi ska chefen inte konstruera ett utvecklingsbehov som inte finns.
Fakta
Så gör du på måndag morgon
- Ta fram lönekriterierna och anteckningarna från årets tidigare samtal.
- Välj två eller tre konkreta exempel som förklarar din bedömning.
- Skriv ned huvudorsaken till utfallet: prestation, lönestruktur, ekonomi eller en kombination.
- Kontrollera vilka delar av beskedet som styrs av kollektivavtal och den lokala löneprocessen.
- Öva på att säga den nya lönen och huvudmotiveringen tydligt och utan en ursäktande upptakt.
- Ge medarbetaren möjlighet att lämna relevant information som kan saknas i underlaget.
- Avsluta samtalet tydligt och boka uppföljningen innan ni skiljs åt.
- 8. Lova inte ett visst framtida löneutfall.
