Lyckas med förändringen – små steg till stora resultat

Förändringsledning Många förändringsinitiativ börjar med höga ambitioner, men kan ändå få svårt att få fäste i teamet. Enligt författaren David Larsson Heidenblad är lösningen ofta att börja i mindre skala. Genom att välja ett problem som medarbetarna själva upplever, testa nya arbetssätt under en begränsad tid och bygga vidare på det som fungerar kan chefen skapa förändringar som håller.

Lyckas med förändringen – små steg till stora resultat
Foto: Sara Johari/Adobe Stock.

Arbetsgruppen har för mycket att göra. Medarbetarna efterfrågar mer tid till sina kärnuppgifter, men kalendern är full av möten. Chefen vill förbättra situationen. Frågan är var förändringsarbetet ska börja. En möjlighet är att starta ett större effektiviseringsprojekt. En annan är att helt enkelt pröva att ta bort ett återkommande möte under några veckor.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Det senare ligger närmare det arbetssätt som David Larsson Heidenblad beskriver i sin nya bok ”Ta små steg”. Han har som historiker studerat hur stora förändringar vuxit fram över tid och menar att samma principer går att använda i arbetslivet.

Börja förändringsarbetet där det skaver

Det första steget för chefen är enligt David Larsson Heidenblad att undersöka gruppens vardag och identifiera var det finns möjligheter att förbättra arbetet.

– Ta reda på vad medarbetarna tycker är svårt eller krångligt och börja med att förbättra en sak i taget, rekommenderar han.

Mycket handlar om att skapa små vinster. Det är bättre att göra något litet som lyckas och som man sedan kan bygga vidare på.

– Ofta börjar man med att det ska vara för stort för fort. Genom att göra en förändring i taget och lyckas med den bygger gruppen upp en tilltro till sin förmåga att genomföra även större förändringar, säger David Larsson Heidenblad.

Chefen har ofta en uppfattning om vad som behöver förbättras. Men för att hitta rätt lösningar behöver även medarbetarnas erfarenheter tas till vara. David Larsson Heidenblad föreslår att arbetsgruppen börjar med en enkel fråga: Vad ska vi sluta göra de kommande månaderna?

– Ledarskap handlar ofta om att ta bort hinder för andra, säger han.

Det blir särskilt viktigt när arbetsbelastningen redan är hög. Om förändringen bara innebär fler uppgifter riskerar den att möta motstånd.

Dejta förändringen

Fakta

3 frågor som hjälper chefen att upptäcka förbättringar som redan pågår

Allt förändringsarbete behöver inte börja med ett nytt initiativ från chefen. David Larsson Heidenblad framhåller att chefen också kan förstärka sådant som medarbetarna redan gör bra.

  1. Vad fungerar redan bättre än tidigare? Uppmärksamma nya arbetssätt som medarbetarna själva har utvecklat.
  2. Vilka personer har bidragit till förbättringen? Ta reda på vad de har gjort annorlunda och vilka erfarenheter andra kan lära sig av.
  3. Vad skulle de kunna åstadkomma med mer stöd? Fråga vad gruppen skulle kunna utveckla ytterligare om den fick mer tid eller andra resurser.

Ett sätt att minska motståndet mot förändring är att börja med ett tidsbegränsat försök. I stället för att besluta att ett arbetssätt ska ändras permanent kan chefen låta gruppen testa det under några veckor. David Larsson Heidenblad tar exemplet med en arbetsgrupp som upplever att möten tar för mycket tid. Chefen kan då föreslå att de pausar ett återkommande möte under sex veckor och sedan utvärderar resultatet.

– Jag brukar kalla det för att man dejtar förändringen.

När medarbetarna vet att beslutet går att ompröva behöver förändringen inte kännas lika stor. Men för att metoden ska fungera måste chefen också vara beredd att backa om försöket inte ger önskat resultat.

– Det är inget misslyckande om man sen backar. För då har man lärt sig att det inte funkade, säger David Larsson Heidenblad.

Han jämför med hur en investerare arbetar. I stället för att satsa allt på en gång börjar man med en begränsad investering och ökar insatsen om den visar sig fungera. På samma sätt kan en chef låta ett nytt arbetssätt växa fram stegvis.

– Prova saker, behåll det som fungerar och satsa mer på det som fungerar.

Få förändringen att hålla

En viktig fråga återstår när försöksperioden är över. Hur ser chefen till att arbetsgruppen inte återgår till sina gamla rutiner efter några månader? Att ett nytt arbetssätt fungerar under en testperiod betyder inte att förändringen är bestående.

– Experimenterande är viktigt, men sedan ska det också bli vanor. Förändringsarbete är ingenting du gör en gång, utan det är en ständigt pågående process, säger David Larsson Heidenblad, som jämför det med att borsta tänderna.

Det är inget man behöver fundera över varje morgon, utan något man gör av vana. På samma sätt behöver nya arbetssätt bli en naturlig del av vardagen. Men det tar tid. Om medarbetarna faller tillbaka i gamla rutiner behöver det inte betyda att förändringen var fel. Det kan också vara ett tecken på att gruppen gått vidare för snabbt.

– Varaktiga förändringar tar tid att etablera. Man måste ha respekt för hur lång tid det tar.

En annan utmaning är att chefen ofta har ett längre tidsperspektiv än medarbetarna. Det som är en självklar riktning för ledningen behöver inte vara lika tydligt för dem som ska genomföra förändringen i praktiken.

– Det är viktigt att chefen går i takt med sin organisation. Är man två steg framför blir det svårt. Det kan du kanske inte alltid kräva av de enskilda medarbetarna.

Det kräver också tydliga prioriteringar. Om gruppen ska lyckas förändra sitt arbetssätt behöver den veta vad som är viktigast och vad som får vänta.

– I förändringsprocessen behövs både riktningen och fokus på nästa steg. Vad är nästa bra sak vi kan göra? Vad vill vi ska bli en vana? Det får inte bli för många saker.

Just där menar David Larsson Heidenblad att nyckeln till bestående förändring finns.

– Hellre en liten förändring som man verkligen sätter, innan man rusar vidare.

Så gör du på måndag: Testa ett nytt arbetssätt i fem steg

Ett konkret upplägg för ett första förändringsförsök, utifrån David Larsson Heidenblads råd.

1. Välj ett hinder

Börja med ett återkommande problem som påverkar gruppens arbete. Ta upp det på nästa arbetsmöte.

Fråga: ”Vad i vårt arbetssätt tar onödig tid eller gör jobbet svårare än det behöver vara?”

2. Låt gruppen föreslå lösningen

Be medarbetarna komma med förslag på vad ni kan sluta göra eller förändra. Välj ett förslag som är möjligt att pröva utan en omfattande omorganisation.

3. Bestäm en testperiod

Kom överens om att arbeta på det nya sättet under exempelvis sex veckor.

Förklara: ”Vi provar det här under en begränsad period. Sedan tar vi ställning till om vi ska fortsätta.”

4. Bestäm vad ni ska utvärdera

Innan försöket börjar behöver gruppen vara överens om vad som ska bli bättre. Om ni exempelvis tar bort ett möte kan ni följa upp om medarbetarna fått mer sammanhängande arbetstid och om viktig information fortfarande når fram.

5. Boka uppföljningen direkt

Sätt ett datum för utvärderingen redan från början. Låt medarbetarna beskriva vad som fungerat, vad som blivit svårare och vad som behöver ändras.

Avsluta med ett gemensamt beslut: Behålla, justera eller avsluta försöket?

Svåra samtal

Förändringsledning

Krönika

Team-utveckling

Hämtar fler artiklar
Till startsidan