Sex av tio förvärvsarbetande som använder AI i sin yrkesroll uppger att tekniken gör dem mer effektiva. Men det betyder samtidigt att fyra av tio använder AI utan att uppleva någon effektivitetsvinst.
4 av 10 blir inte effektivare av AI – så undviker chefen dubbelarbetet
AI AI används för att spara tid och få mer gjort. Men för många blir effekten den motsatta. Fyra av tio som använder AI i jobbet upplever inte att de blir effektivare. Dubbelarbete är det vanligaste skälet, enligt Svenskarna och internet 2026.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Det vanligaste problemet är dubbelarbete. Respondenter beskriver hur fakta måste kontrolleras, källor letas upp och AI-genererade texter, analyser eller script granskas och göras om. För vissa tar efterarbetet längre tid än att utföra uppgiften från början.
För chefen blir frågan därför inte bara om medarbetarna använder AI, utan var användningen faktiskt sparar tid och var den skapar merarbete.
1. Börja med rätt arbetsuppgifter
De som upplever nytta av AI beskriver bland annat att tekniken hjälper dem att komma i gång, sammanfatta och hitta information i stora material, omformulera eller översätta texter och skapa exempelvis presentationer, mejl eller kod.
Samtidigt uppger andra att AI har få relevanta användningsområden i deras arbete. Bland personer i arbetaryrken är detta en vanligare förklaring till att AI inte ger någon effektivitetsvinst.
För chefen talar resultaten för att skilja mellan arbetsuppgifter där AI kan ge en faktisk tidsvinst och sådana där verktyget mest lägger till ytterligare ett steg i processen.
2. Räkna in tiden för kontroll
Ett AI-svar är inte nödvändigtvis en färdig leverans. Rapporten visar att en del medarbetare lägger betydande tid på att kontrollera fakta, testa resultat och skriva om material.
Flera beskriver också hur välformulerade AI-svar vid närmare granskning innehåller feltolkningar eller felaktigheter. Andra upplever att texterna blir för generiska eller långa och kräver omfattande redigering.
Det innebär att en till synes snabb uppgift kan bli tidskrävande när hela arbetsprocessen räknas in.
3. Bestäm när AI-material är färdigt
Dubbelarbetet kan också flyttas vidare i organisationen. I rapporten beskriver respondenter hur AI-genererade protokoll och projektunderlag från kollegor blir en tidstjuv eftersom någon annan behöver reda ut fel eller svårläst innehåll.
Här finns en konkret chefsfråga: Vad förväntas av den som lämnar vidare AI-genererat material?
Om ansvaret för faktakontroll och kvalitet är otydligt riskerar tidsvinsten för en medarbetare att bli merarbete för en annan.
4. Skilj verktygsproblem från kompetensproblem
Alla problem handlar inte om tekniken. En del respondenter uppger att de behöver mer kunskap om hur AI ska användas och hur bra prompter formuleras. Andra beskriver själva promptandet som så tidskrävande att effektivitetsvinsten försvinner.
För chefen blir det därför viktigt att ta reda på varför ett arbetssätt inte fungerar. Är verktyget dåligt lämpat för uppgiften, eller saknar medarbetaren erfarenhet av att använda det?
Rapporten visar också att fler AI-användande tjänstemän än arbetare upplever att tekniken gör dem effektivare, och att yngre i högre grad än äldre upplever en effektivitetsvinst.
Följ effekten, inte bara användningen
Att många i ett team använder AI säger alltså inte automatiskt något om vilken nytta tekniken skapar.
För chefen kan en mer relevant uppföljning därför vara att fråga vilka uppgifter som faktiskt går snabbare, vilka nya kontrollmoment som har tillkommit och om någon annans arbete påverkas längre fram i processen.
Rapportens resultat visar framför allt att AI inte automatiskt effektiviserar ett arbetssätt. I vissa uppgifter kan tekniken spara tid. I andra skapar den ett nytt lager av granskning, omskrivning och kvalitetskontroll.
