När en kollega till mig förtidsröstade inför riksdagsvalet gjorde hon en oväntad upptäckt: det finns ett parti som heter Reglera AI.nu. Det fick mig att fundera. AI förändrar redan våra arbetsplatser – men hur stor plats får tekniken egentligen i det offentliga samtalet och i våra samtal på jobbet?
Trots att AI snabbt förändrar både samhälle och arbetsliv fick tekniken förvånansvärt lite utrymme i valdebatten. Det är anmärkningsvärt, inte minst eftersom regeringen i Sveriges AI-strategi har som mål att landet ska vara bland de tio främsta AI-nationerna i världen.
Men det finns andra betydande aktörer som uppmärksammar frågan:
Geoffrey Hinton, nobelpristagare i fysik 2024 och ofta kallad AI:s gudfader, har varnat för att framtida, kraftfullare AI kan bli ett hot mot vår överlevnad. Hans budskap är att tekniken utvecklas snabbt – och att kontrollen inte självklart hänger med.
FN:s människorrättschef Volker Türk är inne på samma linje och uppmanade i september därför världen till kraftsamling för att stärka säkerheten hos AI-system. Han oroas dessutom över att makten över AI-utvecklingen är koncentrerad endast till ett litet antal personer och företag.
Samtidigt rymmer AI stora möjligheter. Rätt använd kan tekniken frigöra tid, förenkla administration, ge bättre beslutsunderlag och hjälpa medarbetare att lösa uppgifter på nya sätt. Frågan är därför inte om arbetslivet ska använda AI, utan hur vi gör det klokt, säkert och med människan i centrum.
Varningarna kan låta långt från din vardag som chef. Men samma grundfrågor finns redan på din arbetsplats: Vem bestämmer hur AI får användas? Vilken information får matas in i systemen? Hur granskar ni svaren – och vem tar ansvar när tekniken har fel?
Artificiell intelligens förändrar redan både privatlivet och arbetslivet. Och vare sig du har fattat ett aktivt beslut om det eller inte, är det klokt att utgå från att AI används även på din arbetsplats – i godkända system, i enskilda medarbetares verktyg eller i arbetssätt som ni ännu inte har diskuterat gemensamt. Kanske arbetar ni med tekniken medvetet och systematiskt. Kanske är det fortfarande lite ”fritt valt arbete”, beroende på intresse och initiativ. Vet du hur det ser ut hos er?
Om du känner dig överväldigad behöver du inte börja med en omfattande AI-strategi. Börja med tre frågor: Hur använder medarbetarna redan AI? Vilket avgränsat arbetsmoment kan ni testa tekniken i? Och vilken information får aldrig delas med ett AI-verktyg? Följ sedan upp vad ni vann i tid eller kvalitet – och vilka risker eller nya frågor som uppstod.
Du behöver inte vara teknisk expert. Men du behöver ta ansvar för ramarna: säkerställ att känsliga uppgifter skyddas, att AI-genererade underlag alltid granskas av en människa och att tekniken inte försämrar arbetsmiljön eller skapar otydlighet om ansvar. Bjud in medarbetarna i samtalet – de ser ofta både nyttan och problemen först.
Kunskap är också en bra start. Chefstidningen har tips på korta AI-kurser som går att läsa vid sidan av jobbet. För medlemmar i Ledarna finns också ett stort antal kurstillfällen med AI i fokus. Men vänta inte på att du ska känna dig fullärd – det kommer ingen chef att göra. Börja ställa frågor, pröva i liten skala och utvärdera tillsammans med medarbetarna. Du behöver inte kunna allt om AI. Men du behöver leda när AI blir en del av arbetet.
P.S. Den här texten skrev jag med hjälp av AI. Det kändes först lite som att fuska. Sedan insåg jag att det kanske är precis den känslan vi behöver börja prata om.
Anki Udd har i nästan hela sitt yrkesliv arbetat med chefs- och ledarskapsfrågor och sedan drygt 20 år på Ledarna som ledarskapsutvecklare. Under många år utvecklade och höll hon kurser och seminarier för Ledarnas medlemmar. Ankis expertområde är chefers organisatoriska förutsättningar, det som på Ledarna benämns Hållbara chefer. Sedan några år tillbaka arbetar hon främst med opinionsbildande verksamhet, utredningar och rapporter med chefen i fokus, programleder poddcasten Chefsrådgivarna och modererar många av Ledarnas webbinarier kring aktuella frågor.
