Kan empati göra företag mer lönsamma? Den frågan ligger bakom ett pilotprojekt där riskkapitalbolaget KKR samarbetar med Stanford University för att träna ledare i empati, aktivt lyssnande och mer inkluderande beslutsfattande.
Belöna inte bara ”high performers” – experten om vinsterna med empatiskt ledarskap
Ledarskap Empatiskt ledarskap kan bidra till både bättre arbetsmiljö och starkare engagemang. Men effekten på lönsamheten är mer indirekt än många tror. Forskaren Emma Stenström menar att empati framför allt påverkar kultur, hälsa och hur människor samarbetar – och där börjar vinsterna.
Emma Stenström, docent i företagsekonomi. Foto: pressEmma Stenström, docent i företagsekonomi. Foto: Press.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Praktiskt Ledarskap premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
I projektet har chefer i KKR:s portföljbolag fått svara på en enkät där deras empatiska förmåga mäts. De första resultaten pekar mot ett samband mellan hög empati, lägre personalomsättning och högre engagemang i organisationen.
Empati påverkar hälsa och arbetsmiljö
Betyder det att empatiska chefer automatiskt skapar högre lönsamhet? Inte nödvändigtvis, menar Emma Stenström, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, som följt utvecklingen.
– Sambandet verkar vara mer indirekt: Empati leder till att människor mår bättre i arbetet och sjukskriver sig mindre, till exempel. I förlängningen kan sådana aspekter leda till bättre lönsamhet, men lönsamhet beror i hög grad av hur marknaderna fungerar, så man ska vara lite försiktig med att dra sådana slutsatser, säger Emma Stenström.
Hon undervisar själv i empati på Handelshögskolan, både studenter och i ledarskapsprogram, och betonar att det finns olika sorters empati:
– Det är skillnad på affektiv och kognitiv empati. Den affektiva empatin är den känslomässiga, förmågan att känna med andra. Den kognitiva empatin handlar mer om att förstå andras perspektiv, som kan leda till att man blir mer innovativ, till att fler känner sig sedda och hörda, vilket i sin tur ger bättre kultur, arbetsmiljö och villkor, säger Emma Stenström.
Organisationen avgör om empati får plats
En avgörande fråga är dock inte bara individen, utan organisationen runt omkring.
– Jag tycker att nyckelfrågan är hur vi skapar organisationer där den empatiska sidan av oss får komma fram. De flesta människor har den förmågan, men incitamenten i organisationen avgör om den används eller inte.
Forskning om empati fokuserar ofta på individens egenskaper. Men enligt Emma Stenström riskerar man då att missa strukturer och belöningssystem.
– Det medicinska angreppsättet är fantastiskt bra, men det tenderar att bli individfokuserat vilket gör att man missar förutsättningar och incitamentsstrukturer. Jag skulle önska att det var tvärvetenskapligt, säger hon.
Empati handlar också om kunder
Empati i ledarskap handlar inte bara om relationen till medarbetare.
– Som chef kan man också använda empati för att förstå kunder, investerare och andra intressenter. Vad behöver de? Hur uppfattar de våra produkter och beslut?
Den typen av perspektiv kan i sin tur påverka både innovation och affärsutveckling.
Vad kan man som chef göra för att tillämpa ett empatiskt ledarskap?
– Det blir en lång lista. Om något svårt händer i en medarbetares liv så ska man själv som chef visa empati, men också uppmuntra andra att göra det. Man bör också fundera över vad som belönas – belönar man bara high performers, vilket är ganska vanligt, så missar man dem på arbetsplatsen som kanske inte presterar allra bäst men som bryr sig om sina kollegor, fixar kaffe varje morgon, och så vidare. Att se dessa personers betydelse för arbetsklimatet, det är empatiskt ledarskap, säger Emma Stenström.